Fysisk aktivitet och psykisk ohälsa

Fysisk aktivitet är en viktig skyddsfaktor mot ohälsa. Bland annat minskar det risken för en lång rad sjukdomar så som cancer och diabetes,
det minskar stressnivåer, ger bättre immunförsvar, bättre livskvalitet och en starkare kropp. 
Det finns studier som visar att fysisk aktivitet har mycket goda effekter på depression.

Fysisk aktivitet och äldre

Bibehållen fysisk aktivitet genom livet bidrar till att människor kan leva ett oberoende liv långt upp i åldern.
Minskad fysisk funktion tillhör åldrandet, men det kan i sin tur leda till minskad socialt liv och sämre psykisk hälsa.
I en studie uppgav 50% av äldre som hade svårigheter att gå att de hade ett lågt socialt deltagande och var 21% angav nedsatt psykiskt välbefinnande.

Fysisk aktivitet hos barn och unga

Det finns en utbredd oro för utvecklingen av hälsan hos barn och unga.
Idag når bara 22% av flickor och 44% av pojkar i skolåldern de allmänna rekommendationerna om fysisk aktivitet enligt Centrum för Idrottsforskning.
Mycket talar för att en växande grupp inaktiva barn och ungdomar kommer att leda till allt fler vuxna med sämre hälsa.
Minst aktiva är de äldsta flickorna på gymnasiet. Så få som 14 procent rör sig tillräckligt i den gruppen.
Gymnasieeleverna tillbringar dessutom närmare 80 procent av sin tid stillasittande. Det gäller både flickor och pojkar.

Psykisk Ohälsa

2018 kom skrämmande siffror från Centrum för Idrottsforskning, 39 procent av befolkningen 16–84 år lätta eller svåra besvär av ängslan, oro eller ångest.
Nedsatt psykiskt mående vanligast bland unga. I åldersgruppen 16–29 år angav 33 procent av kvinnorna och 19 procent av männen nedsatt psykiskt välbefinnande. Enligt forskningsstudier kommer var fjärde person att drabbas av psykisk ohälsa efter 65-års ålder.
Vanligast är depression och ångestsyndrom. Depression är lika vanligt bland äldre som demens, men mer outforskat.
Minskad fysisk funktion tillhör det normala åldrandet, men kan även leda till minskad social aktivitet och sämre psykisk hälsa.
Av äldre som uppgav svårigheter att gå svarade hälften (50 procent) att de hade ett lågt socialt deltagande och var femte (21 procent) angav nedsatt psykiskt välbefinnande. Bland äldre utan sådana besvär var andelen med lågt socialt deltagande 33 procent medan 7 procent uppgav nedsatt psykiskt välbefinnande.

Källor:

Centrum för Idrottsforskning

Riksidrottsförbundet

Folkhälsomyndigheten

Regassa

Stäng meny